Kontorsbyggnadens E-tal: vad avgör klassen?

Kontorsbyggnadens E-tal är ett beräknat jämförelsetal som visar hur mycket köpt energi byggnaden använder per uppvärmd nettoarea och år, viktat med energiformsfaktorerna. Klassen från A till G bestäms direkt av var talet hamnar på skalan i bilaga 2 till miljöministeriets förordning 1048/2017 i Finland.

Vad mäter kontorsbyggnadens E-tal egentligen?

Det mäter byggnadens egenskaper vid standardiserad användning, inte hur huset faktiskt används. Beräkningen sker i tre steg: först bestäms byggnadens beräknade köpta energi vid standardiserad användning, sedan viktas förbrukningen per energiform med respektive faktor, och till sist ställs den viktade summan i relation till byggnadens storlek. Enheten blir kWhE/(m² år).

Ventilationens uteluftsflöden, rumstemperaturerna, byggnadens dygns- och veckoanvändningstid, de interna värmelasterna och varmvattenförbrukningen tas med i beräkningen som utgångsvärden per användningsändamålsklass i förordningen om nya byggnaders energiprestanda 1010/2017 (10, 11 och 12 §), inte som fastighetens egna mätvärden. Där ligger kärnan i den standardiserade användningen. Om två i övrigt likadana kontorshus skiljer sig bara i hur sent lamporna brinner på kvällen flyttas det beräknade talet inte av det.

Värmebehovet för utrymmen och ventilation, uppvärmningen av bruksvatten, kylbehovet för utrymmen och ventilation samt elbehovet för belysning och konsumentapparater bildar utgångspunkten för beräkningen. Från behoven går man via systemens verkningsgrader till köpt energi, det vill säga den energi som måste köpas in genom mätaren. I certifikatet anges förutom E-talet också denna beräknade köpta energi, så beställaren ser vilka delar som drivit upp talet.

Byggnadens egna egenskaper syns däremot omedelbart i talet: U-värden i klimatskalet, lufttäthet, årsverkningsgraden för ventilationens värmeåtervinning, belysningens effekttäthet, verkningsgraderna i värme- och kylsystemen samt uppvärmningsformen är de variabler som upprättaren faktiskt flyttar talet med.

Varför väger en kilowattimme el och fjärrvärme inte lika mycket?

Därför att den köpta energin viktas per energiform: i statsrådets förordning 788/2017 är faktorn 0,5 för fjärrvärme, 1,2 för el, 0,28 för fjärrkyla, 1,0 för fossila bränslen och 0,5 för förnybara bränslen som används i byggnaden.

I praktiken är skillnaden stor: hundra kilowattimmar köpt el viktas i E-talet till 120, medan samma mängd fjärrvärme viktas till 50. Därför flyttar verkningsgraden hos eldriven teknik talet kraftigare än en motsvarande förändring i värmeförbrukningen, och därför kan ett byte av uppvärmningsform byta klass även om byggnadens energibehov är oförändrat. Faktorerna är inte utsläppsfaktorer, även om de ofta läses som sådana.

Var ligger klassgränserna för en kontorsbyggnad?

Klasskalorna anges per byggnadstyp i bilaga 2 till förordning 1048/2017. Skalan för kontorsbyggnader ser ut så här:

Efter bokstaven står nedsänkt 2018 när certifikatet är upprättat enligt de bestämmelser som trädde i kraft 1.1.2018. Märkningen är väsentlig för beställaren, eftersom energiformsfaktorerna ändrades i samma omgång: med samma klassgränser men nya faktorer får en byggnad i genomsnitt ett klassteg bättre resultat än den skulle ha fått enligt de tidigare bestämmelserna. Ett undantag är byggnader som använder bara förnybara eller bara fossila bränslen, eftersom faktorerna för dem inte ändrades. Bokstäverna i ett gammalt och ett nytt certifikat går alltså inte att jämföra direkt.

Skalan bör läsas som avstånd mellan gränser, inte som bokstäver. C är 50 enheter bred och D bara 30, så på mitten av skalan flyttar en liten beräkningsskillnad lätt bokstaven, medan två mycket olika byggnader kan dela klass C. När talet är 142 är klassen C och det är 22 enheter kvar till gränsen för B.

Hur sjunker E-talet 142 till klass B?

Exempelbyggnaden är ett fjärrvärmt kontorshus från 1998 med 3 420 kvadratmeter uppvärmd nettoarea och ett E-tal på 142, alltså klass C. Följande åtgärder och deras effekter är exempelbyggnadens egna tal: förnyad värmeåtervinning i ventilationen sänker E-talet med 9 enheter, LED-belysning med närvarostyrning med 6 enheter, nya fönster med 4 enheter, injustering av värmenätet med 3 enheter och korrigerade tidsprogram för ventilationen med 2 enheter.

Räkneexemplet utskrivet: 9 + 6 + 4 + 3 + 2 = 24 enheter. Utgångsläget 142 minskat med 24 blir 118, och eftersom 118 ligger mellan 81 och 120 är klassen B.

Två iakttagelser. Ingen av åtgärderna hade räckt ensam, och klassen byter först när de fyra största åtgärderna räknas samman: 9 + 6 + 4 + 3 = 22 enheter tar talet precis till klassgränsen 120, och den femte åtgärden pressar det till 118. Det handlar alltså om ett paket i stället för ett enda stort projekt. Och ordningen är en annan än investeringarnas: injustering och tidsprogram är de billigaste åtgärderna på listan och ger tillsammans 5 enheter, medan fönsterbytet är det dyraste och ger 4.

Vad flyttar inte E-talet?

Elavtalets pris flyttar det inte alls. Det gör inte heller att användarna har sparat energi på egen hand: i certifikatet anges också den faktiska köpta energin om uppgifterna finns att få, men klassificeringen bygger på det beräknade talet. Av samma skäl har rekommendationerna om drift och underhåll i certifikatet i sig ingen inverkan på E-talet eller energiklassen, även om de skulle sänka räkningen.

Beräkningen fångar inte heller byggnadens hela verkliga elanvändning. Användningsändamålen för specialutrymmen som storkök, restauranger, matsalar, kaféer och laboratorier beaktas inte separat, utan de beräknas med utgångsvärdena för den omgivande byggnadens användningsändamål. Tekniska system som inte räknas upp i förordning 1010/2017 behöver inte beaktas i beräkningen av köpt energi: dit hör till exempel utebelysning, hissar, smältkablar och laddningsuttag för elbilar. I ett kontorshus förklarar detta ofta varför fastighetens mätta elförbrukning och certifikatets tal inte möts.

Här blandas två olika mätare lätt samman. Den beräknade klassen beskriver byggnadens egenskaper och är jämförbar med andra byggnader med samma användningsändamål, medan slutsumman på elräkningen beror på när förbrukningen sker, på avtalen och på till exempel effektavgiften, som vi behandlade i artikeln om optimering av effektavgifter. Båda är värda att förbättra, men de mäts med olika tal. Vi på Iiva säljer varken utrustning eller el, så åtgärdslistan kommer ur beräkningen och inte ur ett sortiment.

Vem upprättar certifikatet och hur länge gäller det?

Ett energicertifikat gäller i högst 10 år, och ett nytt eller uppdaterat certifikat ersätter det gamla. Certifikatet får upprättas bara av en person vars behörighet är konstaterad och gällande och som är registrerad i registret över upprättare av energicertifikat; behörigheterna regleras i lagen om energicertifikat 50/2013 och i statsrådets förordning 170/2013. Registret förs av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ARA, och när certifikatet upprättas i ARA:s system är det samtidigt lämnat till tillsynsmyndigheten.

I ett kontorshus har behörighetsnivån praktisk betydelse. För en ny kyld byggnad upprättas certifikatet med en dynamisk beräkningsmetod, vilket kräver behörighet på högre nivå; ett befintligt kylt kontorshus kan också beräknas med förordningens alternativa metod för kyla, och då räcker grundnivån. För beställaren syns detta i vem arbetet kan ges till och vilka utgångsuppgifter upprättaren behöver.

Första steget är alltid att samla utgångsuppgifterna: ritningar, uppgifter om ventilation och uppvärmning samt de förbrukningsvärden som finns. Utifrån dem ser man snabbt på vilken sida av klassgränsen byggnaden ligger och vad det skulle krävas för att korsa den.

---

Vi upprättar energicertifikatet utifrån ett besök på plats och berättar samtidigt vilka åtgärder som skulle flytta klassen. Beställ energicertifikat eller be om en bedömning av åtgärdernas effekt.