På elräkningen finns en rad som få företag läser och ännu färre optimerar. Det är inte energipriset och inte skatten utan effektavgiften – och den är ofta en betydande del av överföringsräkningen för industri- och fastighetskunder.
Effektavgiften mäter inte förbrukning utan toppen
Energiavgiften betalas för varje kilowattimme. Effektavgiften bestäms i stället av månadens högsta uppmätta medeleffekt. Nätbolaget mäter effekten i 15-minutersperioder, och den enda period då effekten var som högst bestämmer effektavgiften för hela månaden.
I praktiken betyder det att företaget kan betala samma effektavgift oavsett om toppen varade i femton minuter eller femton dagar. En måndagsmorgon då kompressorer, ugnar och ventilation startar samtidigt räcker.
Därför är effektavgiften ett annat slags besparingsobjekt än energiförbrukningen: den minskas inte genom att förbruka mindre utan genom att förbruka jämnare.
Var topparna kommer ifrån
De typiska orsakerna till effekttoppar är desamma på nästan alla anläggningar:
- Samtidiga starter. I skiftets början slås alla maskiner på vid samma klockslag.
- Uppvärmning och kyla vid köld eller värmebölja, när eluppvärmning, värmepumpar och kylmaskiner går på full effekt samtidigt som produktionen.
- Laddning och ackumulatorer. Laddning av truckar, elbilar och varmvattenberedare sker ofta just i arbetsdagens början eller slut.
- Automationens börvärden. Forcerad ventilation eller återgång från nattsänkning i samma stund som produktionen.
Toppen är sällan en enda stor maskin. Det är tio medelstora maskiner som råkar starta i samma kvart.
Så hittas topparna
Optimering av effektavgifter börjar med data, inte med gissningar. Nätbolagets mätdata finns tillgänglig med 15 minuters upplösning, och av den ser man varje månad:
- När toppen inträffar – veckodag, klockslag, väderförhållanden.
- Hur mycket den överstiger normalnivån – om toppen ligger 30 % över en typisk arbetsdag är potentialen tydlig.
- Hur ofta den upprepas – en enskild avvikelse eller samma mönster varje morgon.
När orsaken till toppen är känd är åtgärden vanligen uppenbar och billig.
Tre sätt att kapa toppen
1. Stegvis start. Starterna fördelas över ett fönster på 15–30 minuter. Kompressorn kl. 6.00, ugnarna 6.15, forcerad ventilation 6.30. Förbrukningen ändras inte, toppen sjunker. Ofta är det bara en ändring i automationens tidsprogram.
2. Laststyrning. Automationen får en gräns: när den totala effekten närmar sig den inställda nivån kopplas icke-kritiska laster (laddning, beredare, uppvärmning) bort en stund. Produktionen märker ingenting.
3. Batterilager. När laster inte kan flyttas – till exempel när processen kräver allt samtidigt – laddar batteriet ur under toppen och laddas i lugna stunder. Investeringen är större, men samma lager kan också ge intäkter på reservmarknaderna, så att återbetalningen räknas från två källor.
Anslutningens och abonnemangets storlek
Vid sidan av effektavgiften lönar det sig att kontrollera dimensioneringen av anslutning och avtal. Många anslutningar byggdes för ett större behov än dagens verksamhet kräver, och en för hög grundavgift betalas i åratal. Å andra sidan kan en för liten anslutning hindra elbilsladdning eller en ny värmepump – dimensioneringen bör göras för framtida förbrukning, inte för den gångna.
Vad det betyder i euro
Kapning av effektavgiften är ett ovanligt besparingsobjekt i det att åtgärden ofta är gratis eller nästan gratis och effekten syns direkt på nästa räkning. En ändring av tidsprogrammet kostar en timmes arbete; laststyrning i automationen några hundra euro; ett batterilager är en investering vars lönsamhet beräknas från fall till fall.
Första steget är alltid detsamma: vi tittar på ett års mätdata och letar efter topparna. Det visar på några minuter om det finns besparingar i effektavgiften och hur mycket.
Vi beräknar effektavgiftspotentialen med era verkliga mätdata. Läs om optimering av effektavgifter eller kontrollera om ert företag omfattas av kravet på energikartläggning.